Isaballe

Jag går i tankar på att skaffa hund. Ett problem är ju att jag är allergisk mot pälsdjur. Jag älskar hundar. Alltså ÄLSKAR dem. De små (och stora) snuttetussarna. Såååååå det försvårar ju proceduren en aning om man säger så. 

Jag har letat hund i över två år. Sökt all information om raser, försäkringar, vaccin, sjukdomar, regler för hundgårdar, allergivaccin  och bla bla bla som jag bara lyckats komma över. Kontaktade min läkare i Värnamo förra våren men han skrattade bara åt mig när jag pratade om min allergi och att jag vill bli av med den. Fick ett lite brake down och tyckte inte att det var värt något alls att försöka vidare. Men mitt intresse för hundar försvann ju inte direkt och så satt jag där igen. Sökande efter mer information för att kunna göra min dröm sann. Kom fram till att när jag skaffar hus på landet SKA jag ha hund. En hund jag kan arbeta med men som även kan vara ute i en hundgård. Vilket går om man följer alla lagar och regler som finns. Blev hapyhappy!

Började då, mest för att det var roligt, att kolla efter raser som tål väder och vind men som samtidigt passade in i mina kriterier. Hittade ju så klart en hel del! Och jag började drömma. Jag pratade mycket med en kollega vars syster har hundar ute i hundgård som inte är jakthundar. Kände att det här verkligen kan funka. Sedan kom snacket om att jag och Mattias ska flytta till Växjö. Mig spelar det ingen roll vart vi bor bara jag slipper köpa en bil. Lite dyrare än ett busskort. Då börjar vi prata om att vi kan bo lite utanför så kan jag skaffa min efterlängtade hund. Men nackdelar väger ibland lite mer än fördelar och att hitta bostad i Växjö är lättare sagt än gjort. Så min vovvsedröm får vänta tills efter jag pluggat. 

MEN. 

Efter att jag faktiskt bara av en slump slösurfat runt och kollat in franska bulldoggar (bara för att de är så lajja) så hittade jag något som fångade mitt intresse till 100%. American Hairless Terrier, AHT. En hund utan päls! En hund som många allergiker som inte tål andra hårlösa raser kan tåla! Isabella sket i plugget och surfade sönder sitt internet. Hittade en kennel som BARA har AHT. De flesta hade en annan ras också. Jag hörde av mig till dem med typ tusen frågor. De  svarade att de har astma och allergi i familjen, de tål inga andra raser men dessa går bra. De har dessutom 5 stycken AHT:s.  De ville att jag skulle komma upp till dem och provnosa. Tänkte att jo det kan jag väl göra så får man se hur jag reagerar. Eld och lågor! Så det bestämdes att andra helgen i oktober ska jag upp och hälsa på. De har ju då också fått valpar som i skrivandets stund är 7 veckor gamla. Så mitt sug efter vovve blev ju inte direkt mindre...... En av pluttarna bidde jag ju intresserad av. Såklart, det är en valp. Vem skulle inte???? Så vi började prata lite om denne valp och så har det ju då blivit lite så att hon typ är reserverad till mig. Men det är bara om jag tål henne. 

Hittade på något forum någonstans att man kan göra ett allergitest hemma om kenneln skickar två tygbitar/örngott/t-shirtar där en av dem varit hos hundarna. Så gör man ett blindtest hemma. Så sagt och gjort. Jag skicksde två tygbitar där en av dem fick vara hos hundarna och som sedan skickades tillbaka till mig. Jag provade att andas igenom båda tygbitarna för att se om jag reagerade på någon av dem (detta skrivs ganska kortfattat), vilket jag inte gjorde! Frågade kenneln vilken av bitarna som vart hos hundarna och hon svarade och sa till mig att dra djupa andetag och gnugga den i ansiktet osv bara för att vara helt på den säkra sidan! Jag reagerade inte då heller mer än att jag blev liiite kli-ig i näsan. Som knappt var märkbart. Då sa hon att biten legat i hundarnas burar där de sover i två dygn, hon har dragit trasorna mot dem och de har fått bita på dem också. Hon provade dessutom på sig själv genom att andas igenom trasan och även hon reagerade då så jag borde inte vara mer allergisk än hon (?)!!!! En glad Isabella studsade av glädje!

Det bestämdes att jag ska åka upp till dem på onsdag och provnosa på riktigt och även titta på den lilla pluttan. 

En hel del tankar rusar ju runt i huvudet och det ska tilläggas att det inte är någon, förutom Lisen och Sofie, som är positiva till det här. Inte ens Mattias som har stöttat mig genom mina break Downs med hundarna. Han som hela tiden sagt att jag någon gång kommer ha hund.  Han hade nog inte tänkt att jag faktiskt var beredd att göra allt för att få min dröm att gå i uppfyllelse. Min mamma är galet emot det, men hon är ju min mamma, det är hennes jobb att vara kritisk till mina beslut. Min syster har lyssnat på mamma och tror inte att det är möjligt och använder "mamma gillar inte det där"-argumentet. Pappa är nog inte helt för det men han vill gärna se mig glad. 

Den som känner mig vet om att jag kollar alla möjliga för- och nackdelar innan jag fattar ett beslut. Den som känner mig vet om att jag kollar upp ALLT innan jag bestämmer mig. Den som känner mig vet om att jag lyssnar alldeles för mycket på vad alla andra tycker och tänker när det gäller mitt liv. Hon som spådde mig sa att jag ska lyssna till mig själv för jag vet vad som funkar för mig. Dessutom sa hon att allergin kan försvinna om man pratar om den i dåtid. Det tror jag på, min pappa också. Mycket av det där sitter i huvudet tror jag. 

Jag har då kollat upp:

Mitt schema så jag ska kunna vara hemma typ hela tiden nu i början och kan jag verkligen inte vara hemma någon gång så har jag folk jag kan fråga, inte minst mina vänner. 

Rätt försäkring, priser och hur mycket det kostar i längden. 

Matkostnader. 

Valpkurs. 

Hur man gör den första tiden med valpen. 

Luftrenare. 

Vad som krävs som hundägare och allergiker. 

Kläder till hunden då den inte har någon päls. Blir en kostnad där. 

Bur + säkerhet i bilen. 

Koppel, matskålar, leksaker, hundgodis, halsband, kloklippare osv. 

Alla tusen hundbajspåsar jag måste köpa. 

Tänkt över hur mitt liv kommer se ut med/utan hund. 

Mammas argument: "man kan inte åka nånstans". Vart åker jag någonstans när jag väl åker nånstans? Jo till folk jag känner/ställen där hunden kan följa med, resor där man kommer hem efter några timmar (då hunden får vara ensam enligt lag och när valpen kan vara ensam över huvudtaget). Och är det så att vi vill åka iväg har vi flera vänner/familj som ställer upp som vi kan välja mellan ifall någon inte skulle kunna. 

Jag har ett intresse för hunden vilket betyder att jag förhoppningsvis kan utöva t ex rallylydnad som jag tycker verkar huuuur kul som helst!! Utställning går inte ännu då AHT inte är reggade i SKK då den fortfarande är en så pass ny ras j Sverige, men det är på gång. 

Jag har kollat hur mycket stöd jag har från kenneln både gällande hela hundlivet samt om det värsta skulle hända: att jag verkligen inte tål hunden efter ett tag. 

Jag tror dessutom att en hund i mitt liv kommer få mig att må så mycket bättre. Jag kommer bli mycket gladare. Jag slipper vara ensam och dessutom är det någon som tvingar mig att fortsätta röra på mig, vilket inte är särskilt negativt!

Jag har kollat upp ALL INFORMATION JAG KAN HITTA OM RASEN!!! Har varit inne på typ alla amerikanska sidor som finns då det knappt finns någon info om den på svenska! Vore kul om man kunde hjälpa till att sprida den här rasen i Sverige!

Att skaffa hund är som att skaffa barn. Ett grymt stort ansvar som varar i förhoppningsvis(!) flera år. 

Har kollat hur mycket det kan kosta ifall hunden blir sjuk. Vilket kan kosta tusentals kronor. 

Alltså. Jag kommer inte på allt jag kollat nu bara för det. Har ju som sagt hållet på i över två år med informationssökande. 

Allt detta är fortfarande egentligen bara en dröm. Allt kan fallera på onsdag då jag besöker dem. Tål jag dem inte vet jag inte riktigt vad jag gör faktiskt. Det är tur att Lisen är med mig. 

Håll tummarna. 

Här är Nexxus. Han är den ståtliga pappan till valparna som jag ska kolla på! Visst är han fin? 

Besök gärna deras hemsida om ni vill kolla mer!

Www.rubynells.se