Hard knock life
13:00 smäller det!
Måste bra säga som den tant jag är att den omvårdnad jag redan fått (på telefon), bara TVÅ gånger för jag har inte skickats runt en jävla massa som man behöver i Värnamo, har varit helt fantastisk! Sköterskan i telefonen var lugn, ställde frågor som inte lät nedvärderande, tyckte inte synd om mig eller hade en attityd som många har i Värnamo: den "men-lilla-gumman-så-ont-kan-du-inte-ha-attityden"! Försökte komma på, i samarbete med mig, lite idéer på vad det kan vara men även erbjuda att en doktor får titta på mig. Hon tog sig tid för mig och det märktes, HON erbjöd sig ringa upp mig idag, vilket de absolut inte alls hade gjort i Värnamo. Så det känns nästan som att jag mår bättre nu! Typ. Kanske.
Har ju nämnt i föregående inlägg att jag haft en svacka nu det senaste. Så det är kanske det som kroppen försöker säga till mig, att jag inte riktigt är ok. Kroppen är rätt bra på det sättet! Har faktiskt mått förvånansvärt bra i sommar och det är jag glad över! Även om jag haft mina berg-och-dalbanor så får jag en positiv känsla i kroppen när jag tänker på sommaren! Jag är nöjd. Så det är mycket möjligt att det är stressen som slagit ut hela mig nu när allt är nytt och jag är borta från min familj, mina vänner och min p-vän; mina safety nets. Har man inte sin flytväst så sjunker man efter ett tag.
Jag vet inte vad jag "hoppas på" att få för svar hos le doktor.. Alla svar innebär jobb från min sida har jag en känsla av.
Men nu ska jag försöka läsa den där förbannade boken!