PMS
Jag har sån PMS så jag nästan blir rädd för mig själv. I helgen har jag gått runt och varit småtjurig och lättretlig. Nu i veckan har jag varit lite ledsen och nere liksom helt utan anledning. Igår gick allt emot mig, tyckte jag.
Lite sådär småfumlig under hela dagen. Hittade inte rätt sal till workshopen osv så bidde lite stressad. Sen blev jag lite idiotförklarad av en tjej som inte ens hade hört allt jag sagt angående att jag inte hittade dit. Så då blev jag lite tjurig men valde att inte svara för fick den mest onödiga kommentar ever. Men men. Brukar komma sådant har jag märkt. Så det sket jag i.
På eftermiddagen kom mi love och hälsade på och jag var lite nere i och med att min nacke strejkade. Så ja. Vi lagade mat och hade det gött. Jag klippte honom och var sådär allmänt irriterad och ena stunden glad... Mi love välte ut hela min handtvål över golvet och jag blev så jävla trött. Men sa ingenting. Sedan när vi skulle äta ost och kex och liksom mysa. Sticker det överallt för har hår över hela mig och blir då såklart ännu mer nedslagen. Sedan går kex efter kex efter kex sönder när jag ska försöka smeta ut osten, och tillslut går ett kex sönder så mycket att det flyger bitar över hela golvet. Då bröt jag ihop och började storlipa. Stackars Mattias. Fattar noll.
Idag har också gått upp och ned. Mycket bättre efter dödens träning. Spinning/core. =död. Gött liv. Avslutade kvällen med kladdkaka och tv med Mathilda. Det var himla mys!
Och nu ska jag sova efter den här mycket effektiva dagen. Not. Hoppas på bättre tider imon! Om jag lyckas hitta salen.
Natt
i
